KULTUR  

Kilen, Missionsebäcken och Adels Vale
Sitter du på bänken ser du Sörgårdskile, eller Kilen, som den brukar kallas. Förr gick det ett öppet avloppsdike ända från Lyckan/Tallriken i Västergård (ungefär vid korsningen Bäckevägen/Boviksvägen) och hit till Kilen. Diket/bäcken, idag kulverterad, hade i stort sett samma sträckning som Bäckevägen har idag. Den kallades Missionsebäcken eller Kilebäcken. Missionsebäcken fungerade som ett avloppsdike, då avloppen från husen däromkring mynnade ut i bäcken.

På andra sidan Kilen syns Adels vale. Namnet kommer från Adolf Alexandersson, som ägde marken under andra hälften av 1800-talet. Vale betyder högt berg. Adolf var son till Alexander Andersson på Huvudet (gården Björkö Huvud), som bland annat var nämndeman och en av socknens större markägare. Adolf var farfar till flera kända björköbor: Fågel-Tage, en välkänd ornitolog. Bartold, en känd konstnär. Och Osborn, som tillverkat krucifixet i Björkö kyrka.

Nedanför backen kan du ana att där funnits en grind. Den var till för att stänga inne korna när de gick lösa i ”utmarkerna”. Grinden i andra ändan ser du strax innan du kommer till Ökenpärlan i Timmervik.

Under starka isvintrar, innan det fanns bilfärja till Björkö, stakade Vägverket ut en isväg till fastlandet, som då utgick från Kilen. Vägverket mätte isen flera gånger per dag och såg till att isvägen var plogad. Kilen var också en lämplig plats att åka skridskor och slängkälke på, för isen frös till fortare här än i vikarna på västsidan ön.

Längst ut till vänster där Kilen börjar ligger Suddevi, en charmig vik med små bryggor och sjöbodar.


 NATUR  

Det stora, gyllene klotet startar allt.

Tusentals kilometer härifrån
finns den stora livgivaren, driven av en evig fusion av väte till helium.
Denna fusion gör att energi strålar ut åt alla håll.
En del far ut i rymden och kan, om hundratusen år,
ses som en stjärna från andra sidan Vintergatan.

Rotationen i solsystemet startades för 5 miljarder år sedan,
när solsystemet likt en stor pizza snurrade runt.
Ingredienserna i pizzan klumpades ihop och blev planeter.
I mitten skapades solen. Utanför den, i tur och ordning:
Merkurius (liten varm sten), Venus (med skenande växthuseffekt, men vacker som Aftonstjärna), Tellus (vår kära jord), Mars (röd, med accelererande nedkylning). Utanför Mars ett asteroidbälte. Därefter Jupiter (om den vore blott 80 gånger större skulle den självantända), Saturnus (ringarna är rymdstoft), Uranus, Neptunus och lilla Pluto (planet eller ej, om det tvista de lärde).

En del av vår sols strålar träffar jordytan.
Denna resa tar cirka åtta minuter.
Det skyddande ozonlagret räddar oss från skadliga strålar, därför måste vi vara rädda om vårt ozonlager! Lika viktigt är att ha ett magnetfält. Jordens rotation är det som ger vårt magnetfält. Hade planeten Mars varit lite större, kunde den också haft ett skyddande magnetfält och därmed haft flytande vatten på ytan.
Det faktum att Mars en gång i tiden hade ett magnetfält, öppnar spännande tankegångar. Kanske har vi gått om varandra, marsgubbarna och vi?
De fanns då. Nu finns vi. Sen, vem finns då?


 ANDLIGHET  

Gudspärlan påminner om att det finns Någon, som alltid är med och som vakar över oss.
Den gyllene pärlan är Frälsarkransens början och slut. Den rymmer livets ursprung och djupaste mening.

-Om Gud finns,
kan ingenting vara hopplöst !

Gudspärlebönen:

Du är gränslös.
Du är nära.
Du är ljus
och jag är din